11.3.2013

Jag skulle vilja spola tillbaka väldigt många år så att vi skulle kunnat lära känna varandra bättre. Du hade inte behövt gå ut den kvällen för då hade du varit vid liv nu. Ena sekunden levde du och andra sekunden låg du i en ambulans på väg in till sjukhuset med svåra skador och sedan lämnar du oss för att dina skador var så många och allvarliga. Om jag bara kunde eller fick träffa dig snart igen, jag minns nästan inget av dig men små detaljer finns långt bak i mitt huvud. Vi som hade så mycket vi ännu skulle kunnat göra och upplevt tillsammans..

Farfar saknar dig väldigt mycket också, vi brukar tala om dig lite nu som då och han skulle behöva ditt stöd nu. Livet är ingen lätt lek men vi kommer aldrig att glömma dig för du är min farmor och min pappas älskade mamma, du lärde honom allt du bara kunde och hann med, du älskade din man och alla runtomkring dig, om vi bara kunde.. om vi bara kunde.. ♥Älskad och saknad! Farmor♥
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0